Urbaniseringen är snabb och skoningslös till Alexandria, Egyptens andra största stad. Arbetslösheten växer på landsbygden och i Alexandria rivs ett kolonialt, men också ett mångkulturellt, byggnadsarv från slutet av 1800- och början av 1900-talet för att ge plats åt undermåliga höghus och informella bostadsskrapor.Staden förmår inte expandera annat än uppåt. Geografiska förhållanden, lyxiga semesterorter och Egyptens centralstyrda stadsplanering ligger i vägen.Vi mötte en stad som en gång dominerade Medelhavsvärlden och förbindelsen mot Asien, ett lärdomscenter, en hamnstad som samlade folk och kulturer inom sin långsträckta stadsväv. Bomullsindustrin och Suezkanalens investeringar kom att prägla det koloniala arvet. Alexandria: staden för såväl orientalism som funktionalism. Men spåren suddas ut.Vi tog rygg på journalisten Rebecka Gordan som arbetat med Färgfabriken och Svenska Institutet i Alexandria för att skapa mötesplatser för arkitekter, medborgare och lokala myndigheter att finna lösningar tillsammans på stadens akuta problem.Och vi frågade oss: Vad kan vi lära av varandras städer? Kan vi lösa upp den etablerade västerländska dominansen för hur stadsutveckling ser ut – för att tillfredsställa ett djupare kunskapsbehov och ett större engagemang för vår samtid?Tack till The Choir Project Egypt.